I Finland tar samhället rätt väl hand om sina medborgare. Visst finns det mycket man kan förbättra och många får räkna sina pengar noga för att få dem att räcka till mat och husrum. Men vi har gratis skolgång för barnen och hälsovården är i stort sett gratis den med. Vi har vägar att åka på samt polis, räddningsverk och socialskydd som vi kan lita på om det kniper. Och så har vi Skatteverket.
Det som möjliggör alla dessa tjänster är beskattningen. Skatten på arbete är bland de högsta i Europa. Då vi har ett tämligen bra socialskydd, kan det ibland vara rent av olönsamt att gå på arbete. Det finns många tjänster som är gratis för dem som tjänar minst, så som barndagvård. Då inkomsterna stiger så ökar också skatteprocenten. Dessutom blir flera tjänster avgiftsbelagda och resultatet är att familjen hamnar i en flitfälla och har mindre pengar i handen. Det är inte sporrande och så vill vi inte ha det.
Om man arbetar hårt och gjort ett gott arbete, kan det hända att man får en bonus eller övertidsersättning på låt oss säga 1.000 €. Men efter skatt, så finns bara hälften kvar. Visst är 500 € bra det med, men nog känner man sig lite snuvad på karamellen i ett fall som detta. Allmänt taget måste arbete alltid löna sig och även beskattningen skall sporra oss till att arbeta flitigt. Skatterna på arbete måste sänkas, något som påtalats i SFP:s skuggbudget för 2019.
En skattesänkning på arbete måste kompenseras på något sätt, statens skuldsättning kan vi inte öka på. Bäst vore att minska på utgifterna, men det har visat sig svårt att göra. Även om vi måste fortsätta att spara så behöver staten andra inkomstkällor också. Bland många åtgärder så är en av de största tilläggsinkomstkällorna en moderat förhöjning av mervärdesskatten.
Comments are closed.