Sjöräddningens finansiering är i gungning

|Min ledarartikel i Sjöräddningssällskapets medlemstidning Trossi 1/2021|

I nästan ett sekel har sjöräddningsverksamheten understötts med penningautomatmedel. Under vintern har en offentlig debatt om människor med spelproblem ägt rum. Det finns all orsak att diskutera ämnet och ägna det uppmärksamhet. Jag kommer ändå att koncentrera mig på slantens andra sida det vill säga finansieringen av den frivilliga sjöräddningen och dess möjliga förändring.

Vår medelsanskaffning har väldigt långt baserat sig på privat finansiering. Det går så klart att diskutera till vilken kategori tipsmedlen hör, speciellt efter att penningspelsamfunden slogs samman 2017. Men några direkta budgetmedel har egentligen inte riktats till oss före 2015. Lästavgifterna, som uppbars av handelsfartygen avskaffades då genom en lagändring. Staten ersatte en del av förlusten till oss.

Under den gångna vintern har en arbetsgrupp tillsatt av fyra ministerier dryftat tipsmedlens framtid. Gruppen som bestod av fem före detta ministrar föreslog att man 2024 skulle genomföra en helhetsförändring, där tipsmedlen skulle tillfalla staten och stöden till bidragsmottagarna skulle tas från budgeten. Hur det kommer att gå får vi se inom de kommande två åren.

Flera gånger har finansieringen lidit då förändringar gjorts

En förändring är alltid en möjlighet. Tipsmedlen är under tryck från många håll. Coronaåret har minskat på dem med 30 % och spelmonopolet diskuteras med jämna mellanrum. Det finns en risk att medlen kommer att minska. Ett direkt statsstöd skulle eliminera det här problemet, men förmånstagarnas politiska risk skulle öka. Flera gånger har vår finansiering lidit då förändringar gjorts.

Sjöräddningssällskapets verksamhetsförutsättningar får under inga omständigheter äventyras. Vår roll för den finländska sjösäkerheten är mycket central. Oberoende om vårt stöd från penningautomaterna förändras mot statsstödshållet eller om det bibehålls i liknande former som idag, måste vi fortsätta vårt arbete med att öka på medlemsavgifter och donationer. En stark självfinansiering tryggar den långsiktiga utveckling vår verksamhet, som inte får gunga för mycket av utomstående förändringar.