Välfärdsområdenas nya fullmäktigemedlemmar har en enastående chans att förnya strukturer då de påbörjar sitt uppdrag senare i vår. Eftersom ekonomin kommer att vara begränsad, är det viktigt att från första början göra rätta beslut, före verksamheten i områdenas egen regi kör i gång.

Social- och hälsovårdsreformen har varit på tapeten i åratal och det har enligt min åsikt hämmat utvecklingen av verksamheten. Många kommuner har dragit sig från större reformer, eftersom verksamheten varit på väg ut redan länge. Nu då varje område kommer att vara resultatet av sammanslagningar, är det viktigt att förändra i stället för att bevara det som varit bara av principskäl. Självfallet förordar jag inte att man slår fungerande helheter sönder och samman. Men bevarande av status quo för inte framåt.

De servicenät och tjänster som vi har idag är närmast ett resultat av vad samhället behövt tidigare. Inte vad vi behöver imorgon. En vettig digitalisering av rutinärenden sparar vårdpersonalens tid för personlig betjäning åt dem som verkligen behöver den. Det sparar också mycket tid för patienten, som nödvändigtvis inte behöver åka in till hälsocentralen och köa, utan bekvämt kan sköta sitt ärende hemifrån.

Då olika kommunala enheter slås samman i välfärdsområdena, följer också diskussionen om lönenivåer. Många politiker har redan uttryckt en åsikt om hur harmoniseringen skall ske. Åter igen borde man se framåt och besluta vilka arbetsuppgifter som kommer att behövas i den nya situationen. Därefter kan lönenivån avspegla det nya behovet. Att automatiskt ändra endast på lönenivån utan att man inverkar på arbetets innehåll är inte en god idé. Om man kan öka på produktiviteten genom bättre anpassade arbetsuppgifter, uppkommer också ett ekonomiskt utrymme för bättre kompensation åt personalen. Bättre organiserat arbete bidrar också till högre trivsel på arbetsplatsen.

Stängt för kommentarer.