På YLE pågår en kampanj om plastsopor och hur vi i Finland återvinner plast. Då jag själv tittar i sopkorgen hemma, består det mesta av soporna av olika sorters plaster. Nej – vi har inte ännu börjat sortera plast hemma, främst på grund den långa vägen till sorteringsstationen.
Överlag har sophanteringen tagit ett stort kliv framåt i vårt land. År 2016 (den nyaste EU-statistiken som finns) åkte endast 3 % av soporna ut till avstjälpningsplatsen. Fyra år tidigare var siffran 33 %, alltså över tiofaldig. Utvecklingen har varit bra, men vi ligger ännu ganska långt efter Sverige, var under 1 % går på deponi. Återvinning och energiutvinning går hand i hand. Ju allmännare energiutvinning ur sopor är, desto mera återvinner vi och desto mindre blir kvar för avstjälpningsplatserna. De sista kraftverken som utvinner energi ur sopor är nu under byggnad i Finland, ett i Salo och eventuellt en utvidgning i Vanda. Det som ännu finns kvar att göra är att öka på återvinningen av plaster.
Vi måste få insamlingen av plaster mera utbredd. Med en bättre tillgänglighet av insamlingspunkter så kan vi öka återvinningsgraden. Om man lätt blir av med plasten, så är det lättare att samla in den skilt i hemmen, vilket jag själv också märkt. Enligt EU-beslut, borde all plast återvinnas 2030. Själv hoppas jag på att vi i Finland kan vara snabbare än så. Plasten är en dyr råvara som hellre skall återanvändas än att brännas. Och plast i naturen är det sista vi behöver. Vi har alla sett de upprörande bilderna på plastavfall i världshaven eller varför inte helt i våra egna vattendrag.
Återvinningsplasten är inte helt enkel att förädla. En del av materialet är så dåligt att det inte kan återvinnas utan måste avlägsnas från cirkulationen. Den delen är det bäst att utvinna till energi och på så sätt undvika utnyttjande av andra bränslen. Av den återvunna plasten kan man sedan producera en mängd olika produkter. Målet är att produktionen skall vara ekonomiskt lönsam. Det kan hända att staten nu i början måste gå in med olika styrmedel, stöd eller skatter så vi får igång verksamheten i stor skala. Då verksamheten etablerat sig, skall dessa styrmedel småningom fasas ut. Sådana plaster som är lätta att återvinna borde självfallet få en fördel då man planerar styrmekanismerna.
Det finns alltså en del som riksdagen kan göra för att främja på återvinningen av plaster. Då kan vi ändra engångsanvändningen i riktning mot den cirkulära ekonomin.
Comments are closed.